torsdag 5 augusti 2010
Det bär.
Å bättre går det.
Dag för dag.
Helt plötsligt släppte hon taget och vandrade iväg.
Den lilla vi har till låns.
Som den självklaraste sak i världen.
Så ska alla göra.
Vandra sin egen väg. Mot sitt mål.
Tveka, stanna upp, ändra riktning.
Det viktiga är att du själv styr.
Tar kommandot.
Lilla barn, låt ingen göra det åt dej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lotta! Jag bara ryser när jag läser din text ibland! Den är hämtad från hjärtat!
SvaraRaderaoj vilken fin text, jag gillar mycket. Kram lotta / Ebba
SvaraRadera