Man tager en duk.
Tack Mimmi i Borlänge!
Man klipper och syr och pressar lite.
Tar en kopp kaffe.
Å vips!
KLÄDNYPEFÖRKLÄDE.
Ett sånt hade mamma, hennes gamla
lämnade mått och inspiration.
Tänk er : Varma vindar, solsken,
lakan som hängs på tork!
Och klädnyporna på magen!
Återvinning när den är som bäst!
Att återvinna minnen!
Doften av lakan som torkat i solskenet - jag kan känna den fast det var längesedan jag gjorde det.
SvaraRaderaEtt sådant där förkläde kommer jag ihåg att mormor hade.
Visst är det härligt med minnen som kan framkallas på olika sätt.
Hoppas solen får fortsätta att skina på dina lakan.
Kram Viola
Jag har ett förkläde från loppis (också återvinning)som jag har mina klädnypor i och jag tror det är tänkt till det för det har rätt form liksom...
SvaraRaderaSå fina minnen du kommer med, jag minns att min sommarmamma hade ett sånt förkläde, hon hängde alltid tvätten ute i solskenet, på kvällen bäddade vi sängarna med dom nytvättade lakanen.
SvaraRaderaOh vad skönt vi sov
Vad roligt Charlotte, jag känner igen den. Kul när man kan återvinna och göra om. Ha så bar. Kul att du kikar in i min blogg emmellanåt, jag kikar också in i din. Ha så bra. Kram Mimmi
SvaraRaderaSmart ide får jag säga. Ha de så gott Kram Maria
SvaraRaderaTokgillar!!! Återvinning är ju så kul!!
SvaraRaderaKram Tina
Fint förklde du sytt. Jag minns att min mamma alltid hade förkläde. Men jag brukar inte använda det. Jag tror att jag fått ordning på kommenterandet nu.
SvaraRaderaÖnskar dej en skö´n helg.
Kram Birgitta