måndag 16 april 2012

Det blir aldrig som man tänkt sej.

Och var det slutar vet man aldrig, som i sagan,
det blidde en fingertutt!
Vad jag vet är:
Efter en stroke räcker inte två veckors sjukskrivning.
När man efter ett par månade anmodas av FK att pröva på
jobbet, så får man högt blodtryck och ansträngnings förbud.
Senare när man börjar arbetsträna, efter diverse turer med
blodtryckspiller så anses man FÖR duktig och ambitiös.
Men uppmanas att "kämpa på" en anställning kan vara i faggorna.
Månad efter månad sliter man och bevisar.
Mest för sej själv att man är duglig arbetare.
Å nån anställning är inte i sikte.
Inte där man arbetstränat.
Där var det nog såhär i efterskott,
frågan om en dold anställning.
När man började ställa frågor och krav.
Då fick man gå.
Och sköta sin rehab på egen hand.
Nu är man utskiven från det året av rehab som man fick.
Å på nytt ska man arbetsträna, för ett nytt jobb.
Och stresskurs har man varit på, så det ska nog gå bra.
Men inga datum stämmer. Ingen vet.
Men jag vet,
detta är Sverige av idag.
På nåt vis utnyttjas sjuka och arbetslösa.
Många med mej får knappt nån ersättning
eller blir utan helt.
Många får gå ifrån hus och hem.
Många lånar pengar på bank.
Sen får man hela tiden höra kommentarer:
Ja, vadå?? Trodde du att du skulle få allt, bidrag
hjälp, stöd, stöttning.
Vem är du som tror att du skulle bara kunna få
ett jobb, sådär, rakt av...
Men det här handlar inte bara om mej.
Vi är många.
Vi blir hela tiden fler.

Fast ordet jag vill kunna skriva:

FÄRRE.

4 kommentarer:

  1. Har du fått någon ordentlig utredning efter stroken? Har du kvar några rester efter den? Sambon fick ju också en stroke, eller rättare sagt en TIA, 2005. Den har han ju problem av fortfarande. Nu har han även andra svårigheter som fanns innan TIAN så det är väl allt detta som gör att han nu förhoppningsvis, efter alla dessa år, äntligen får sjukersättning. Vi hoppas ju fortfarande att det är en beviljning han får, fast vi har ännu inte hört ett ord varken åt det ena eller andra hållet.

    SvaraRadera
  2. Finaste du, vilket helvete du har/haft...men jag är övertygad om att det kommer lösa sig till slut. Du är stark, låt dem inte knäcka dig. Kram <3

    SvaraRadera
  3. Det är nog dags att ändra på politiken där dom som redan har mycket får ännu mer, dom har inte lovat något annat när dom tog över!

    SvaraRadera
  4. Färre som orkar,färre som kämpar och FLER som faller utför=(

    Jag är glad för dig och mig idag,men jag anar att du liksom jag vet att det här kan ändras fort. "I morgon" kan allt se annorlunda ut när man har en arbetspraktik.
    Man bär med sig en tung ryggsäck med skulder och med den lasten ska man vara glad och lycklig att man FÅR lov att göra något.

    " Vi säger ja och ler,men tänker Fy faan ;-)"

    Kram Viola

    SvaraRadera