Lite lågt.

Efter nästan en vecka hemma så börjar livsandarna komma tillbaka och jag ser ljuset i tunneln! I måndags vid de praktiska övningarna kännde jag mej inte helt på topp. Svettades och frös om vartannat. Senare på kvällen började öronen värka och huvudvärken tilltog. Tisdagen tillbringades i soffan med feber upp mot 40 grader, huvudvärk, öronvärk och ont i halsen. Onsdagen fick jag meddela mej sjuk till skolan, vi som skulle ha praktiska övningar med puls och blodtryck! I stället fick jag en tid på vårdcentralen. Lång väntan utöver bestämda tiden! Sen en snabb blick av den isländske läkaren i halsen å sen till labbet för provtagning. Han misstänkte halsfluss. Precis som jag själv anat. Tur att Goda Lotta jobbade på labbet denna dagen hon är otroligt effektiv. Hon hojtade KOM IN - SITT - GUD VILKA SNYGGA GLASÖGON - GAPA - HERREGUD SÅ DU SER UT I HALSEN - KLAR! Man hinner knappt slå ner rumpan förrän hon rotar i halsen, än mindre andas! Tillbaka till läkaren efter fem minuter för att få det konstaterat : Streptokocker i halsen, penicillin i 10 dagar. Vart dom kom ifrån : Det har jag faktiskt ingen aning om! Varför dom kom : Det vet jag med bestämdhet! Här om veckan hade vi skriftligt prov i smitta och smittspridning. Där var en fråga om just streptokocker, som jag naturligtvis missade! Totalt! Hjärnan visade sej just då från sin bästa sida, den blanka, fina! Naturligtvis är min halsfluss ett straff! För utebliven kunskap! Å nu då, idag har vi ännu ett skriftligt prov, som jag missar. Förhoppningen är att kunna göra det nästa vecka. Har inte kunnat läsa ett dugg, mest sovit, legat i dvala, svalt slem och druckit lite. Knappt nåt har jag ätit å det har resulterat i att jag tappat två kilo. I går kväll kom jag på nåt jag längtade efter Janzon, knäckemacka å en pilsner! Tror jag börjar bli frisk!