Känner att tiden rinner iväg och jag inte får nåt gjort!
Arbetsträningen tar tid och massa kraft.
Visst ska det vara arbetsamt att arbeta.
Men " ur askan i elden " som det heter.
Alla är dock väldans rara att jobba med.
Ett härligt gäng!
Sen alla måsten inne i huvet mitt!
Eller allt jag vill göra.
När ska tiden räcka till det?
Börjar mer och mer begripa att jag jobbat mej till stroken.
Det gäller att kunna göra annorlunda nu.
Denna veckan går åt till förberedelser.
Lillebror ska döpas på lördag.
Mycket ska göras och donas med.
Ska bli härligt när allt är över.
Då har molnen skingrats lite i mitt huvud.
Mitt liv kan återgå till det normala.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Håll i ivern Charlotte! Det är nog så att alla självpålagda måsten tär på en. Jag känner igen mig...Och visst är det svårt att sålla bort, både i garderoben och i livet.
SvaraRaderaLycka till med dopet.
Hej! Försök gallra bort alla måsten. Det har jag försökt en tid, men vet ju hur det är. Man vill ju hinna så mycket och vara med överallt.
SvaraRaderaHåller tummarna för ett lyckat dop.
Kramar Birgitta
Kul att du tittar in hos mig.
SvaraRaderaHoppas du unnar dig att njuta lite också... av den fina årstiden och värmen vi har just nu!
Hälsningar Irené
Ja du känner igen mig i detta. Bara att försöka ta det lite lugnt och hitta sin balans. Ja ja...inte så lätt men jag försöker i alla fall. Ta det nu lugnt vännen. Kramar Maria
SvaraRadera